PASD och Happy Valentine's Day
Fredag imorgon (idag) igen. Skönt, men ännu en vecka har rusat iväg utan att jag riktigt har hunnit fatta vart tiden tar vägen. Det känns som om det är den ständiga frågan just nu och jag börjar tro att jag lider av något slags "PASD", postavhandling stress disorder. Jag längtade så otroligt mycket efter att bli klar med avhandlingen, men nu när jag äntligen är det så känner jag inte bara "gud så skönt, nu har jag fått mitt liv tillbaka" utan lika mycket "är det här allt?". Innan jag blev klar hade jag en bild av att gräset var så mycket grönare på andra sidan, men nu när jag är här så inser jag att det kanske inte är så, åtminstone inte så grönt som jag hade hoppats. Inte så att jag sörjer att jag är klar, absolut inte, heck no!, men att det vanliga normala livet också består av en massa jobb, jobb, jobb och att man ändå inte hinner umgås med varandra och med andra som man skulle önska, det berömda ekorrhjulet helt enkelt. Att "bara" bli klar med avhandlingen är liksom inte nog, jag skulle behöva ta en paus från allt en månad eller två för att stanna upp och rensa hårddisken och börja om från början. Borde tajmat bättre och blivit klar i maj istället... Men men, vad är väl en bal på slottet, det är bara att bita ihop och fortsätta räkna dagarna till sport- och påsklov. Jag får börja med att försöka njuta av helgen som kommer.
Happy fredag!
/A
2 kommentarer:
Skickar en kram iaf.. Hjälper dig inte så mycket men jag tänker på dig iaf.
DEt blir säkert bättre med tiden när du fått lite distans. Hoppas det iaf.
kramar
Oj! Jag har visst missat att du kommit igång med bloggandet igen! Det där med "Hoppsan! Blev det bara så här?" har jag också varit med om. Det är bara att sätta nytt fokus och känna efter NU mer än VAD KOMMER SE'N. Lycka till med det!
Skicka en kommentar