Skepp O'hoj!

Jaha, så var det över för den här gången. Imorgon är det jobb och vardag och rutiner igen, och det är väl både skönt och ångestfyllt och lite vemodigt, allt på samma gång. Som vanligt hade vi stora planer för allt vi skulle hinna fixa och göra, men - också som vanligt - blev det inte så mycket av dem, och det är väl både trist (hade ju så klart varit himla skönt att få pricka av allt på listan) och skönt (fixar-tiden blev istället "ta det lugnt och njut av ledigheten"-tid).

Vi kom av oss lite förra veckan när vi kom tillbaks från Finland och fick åka in akut med Rally till veterinären. Vi fick veta att han hade diskbråck och fick remiss för magnetröntgen i Västerås den 7 januari. I början av denna vecka insåg vi dock att han "var för frisk för att vara sjuk", så det blev en ny resa till veterinären i Vännäs som konstaterade precis samma sak. MR avbokades och förhoppningsvis ser vi aldrig röken av nåt diskbråck mer, men man vet ju aldrig. Han ska ta det lugnt vad gäller hopp och studs, gå i trappor och kuta runt i skogen ett bra tag, men annars får han gå långpromenader nästan som vanligt redan. Och humöret är det verkligen inget fel på!

Bäst med hela det här lovet är att vi för en gångs skull har fått vara friska båda två, vilket inte har hänt på många år. Har känt lite rasp i halsen de senaste dagarna, men jag hoppas det drar dit pepparn växer. Något pyssel har det inte blivit, men jag har tänkt försöka få lite ordning på mina dagar och helt enkelt planera in pyssel (åtminstone) en gång i veckan. Måste göra samma sak med träningen, schemat den här terminen kommer förhoppningsvis att inte vara lika tungt som i höstas (hade träningskort hela hösten men var inte dit en enda gång...). Jag ger inga löften, men planera kan man ju... ; )

Bästa boken jag läste under lovet var Det fördolda av Michael Hjort & Hans Rosenfeldt. Vackrast var vädret kring julafton; minus 27 grader och alldeles vindstilla (men jo, det var sjukt kallt). Bästa julklappen (eller åtminstone mest uppskattade) var utan tvekan pirathatten och skumgummisvärdet som Hugo fick av tomten (mamma & pappa). Han gick och la sig med den på, satte på den igen direkt han vaknade och ville t.o.m. ta den ovanpå mössan när han skulle ut.

Jag hoppas tjugoelva blir ett bra år, på alla sätt. Nytt år, nya möjligheter; då kör vi!
/A