En dryg vecka in på det nya året, och det känns helt ok. Började jobba igen i torsdags, och även om det kändes mer än gruvsamt att gå dit så känns det rätt bra nu. Härliga kollegor gör otroligt mycket! Eleverna kommer inte förrän nästa måndag, vilket känns skönt. Då hinner man bli lite varm i kläderna innan det börjar på riktigt, och kanske bli av med lite gamla surdegar som ligger på skrivbordet också. ; )
Jag känner en otrolig längtan efter att få vara pysslig, scrappa, skapa, men det känns som om mitt liv enbart består av jobba, äta, sova, och det är ingen skillnad på om det är vardag eller helg för alla dagar ser likadana ut, eller har åtminstone samma innehåll. Jag kämpar på med min avhandling, men det är tungt, och ibland är lusten att bara skita i allt så stor, så stor. Jag längtar efter att få ha en helg då jag verkligen får känna att jag är ledig, utan detta ständiga dåliga samvete, då jag får göra precis vad jag vill utan några måsten eller borden. Jag längtar efter att få ha ett liv, att kunna andas ordentligt, att få känna mig fri. Men, jag biter ihop. Jag hoppas bara att jag orkar till slutet.
Jag är i alla fall tacksam för att jag har honom i mitt liv: